Ingen religion uppstår i ett vakum, det gäller också Scientologi. Den kunnige kan därför hitta inspiration från österländsk religion liksom från västerländska tolkningar av densamma (teosofi mm), därtill psykoterapi och annat som låg i tiden. L. Ron Hubbard var påläst och riktar ofta tack till olika författare i början av sina böcker. I min mening innebär inte det att Hubbards egna insatser på något vis skulle vara mindre värda, som en del kan påstå, tvärtom. Han har lagt ned imponerande möda på att forska vidare och prova ut olika auditeringstekniker, givetvis med god hjälp av också andra som hjälpte honom rapporterade tillbaka. Hubbard ville verkligen se till att auditeringen fungerade så problemfritt som möjligt och för så många som möjligt.

Det finns beskrivningar av medarbetare från scientologins historia att hans humör ibland var häftigt, liksom att hans disciplinära åtgärder ibland var onödigt stränga. Samtidigt är det ändå en stor portion medkänsla och förståelse som genomsyrar de policyn han skrev ned för scientologikyrkans organisation, policyn som nuvarande kyrkans ledning verkar ha glömt bort. Oavsett, man får anta Hubbard var som många av oss andra, med både styrkor och svagheter.

Även i övrigt finns otaliga andra påståenden på internet om hans person som kräver en veritabel detektiv för att utreda i vilken grad de stämmer eller inte. Men helt klart ÄR det en stor skillnad på vad Scientologikyrkan hävdar i rent PR-syfte, vad media hävdar i rent ”rubrikskaparsyfte”, och vad han själv faktiskt skrev eller sa om sig själv. För min del är dock allt detta tämligen ointressant. Efter att  ha läst många tusen sidor av det hans skrivit och lyssnat på hundratals timmar av hans föreläsningar är jag oavsett imponerad. Jag är helt enkelt tacksam för att han tog fram scientologiläran och framförallt, kronan på verket, auditeringsteknikerna.